Igår var det den norska statens stora dag, när åtalet lästes upp och åklagaren kunde bravera med utvalda bilder, filmer och tal. Huvudrollsinnehavaren Breviks uppgift för dagen gick ut på att försöka hålla masken, ställd inför åklagarens dramaturgiska upplägg och juridiska scenkonst, och lyckades väl sådär.
Den norska statens och åklagarens show visades i direktsändning, så att alla som följer rättegången kunde ta del av beskrivningarna av de fasansfulla brotten - inklusive närbilder på Breivik och hans känslomässiga reaktioner. Breiviks skiftande ansiktsuttryck och inte minst när han grät en skätt samt när han log för ett ögonblick, gav anledning till ingående psykoanalytiska bedömningar i PK-media.
Idag är det dags för huvudrollsinnehavaren Breivik att tala och redogöra för sin sak. Men dagen till ära har den norska staten stängt av direktsändningen, vilket får till följd att allmänheten som sitter bänkade framför TV:n där hemma, endast kommer att få se och höra Breiviks planerade 30-minuters (försvars)tal i redigerat - censurerat - skick. Det är PK-medias representanter på första parkett som anförtros uppgiften att rescensera Breivik, förmedla hans kroppspråk, hans sätt att tala och innehållet i hans ord.
Rättens ordförande och offrens målsägarbiträdena avbryter Breiviks tal, stör honom och ifrågasätter hans rätt att tala.
Den norska staten dikterar rättegångvillkoren och ger sig genom åklagaren fritt och obegränsat utrymme i massmedia, medan man inskränker försvarets möjligheter att göra detsamma. Härigenom drar den norska staten ett löjes skimmer över rättegången, som mer har karaktären av ett riggat politiskt jippo syftande till att ha en pseudooffentlig rättegång där utgången är given på förhand.
Den norska statens rättegångsdramaturgi skapar känslor som för tanken till politiska rättegångar, som man annars förknippar med diktaturer. Vad är den norska norska staten rädd för egentligen? Är det rädsla för att Breivik inte ska dömas, eller rädsla för att Breivik ska säga en och annan sanning som den norska staten inte vill att allmänheten ska ta del av?
Färgelanda Monarki
Okej, om du inte fattar vad de är "rädda för" ska jag tala om det för dig:
SvaraRaderaEn terrorist dödar 77 oskyldiga människor, endast för att dra åt sig uppmärksamhet från hela världen. Han är inte rädd för rättegången; det är hans strategi för att marknadsföra manifestet.
Så om du undrar, så känns det jävligt bra att man inte gav honom den chansen. Det är för mycket som det redan är, att man låter en massmördare sitta och snacka i 1 timme. Hade du orkat lyssna på Usama Bin Laden i 1 timme, om varför han gjorde som han gjorde? ;)
Tänk lite!
Det är konstigt, när vi sickar trupper som understöd till den Amerikanska armen i Afganistan så kallas dom hjältar. När al qaida aktiverar sina celler så kallas dom i El jasira för hjältar och martyrer. Kan det vara så att om man är hjälte, soldat, martyr eller terrorist, mördare & galning beror på vem som rapporterar om händelsen.
SvaraRadera"Hade du orkat lyssna på Usama Bin Laden i 1 timme, om varför han gjorde som han gjorde? ;)"
SvaraRaderaJa, verkligen. Hade varit synnerligen intressant att få lite insyn i en sådan persons psyke.
Varför får vi bara höra utvalda delar av rättegången??? Om en nämndeman som förespråkar dödsstraff kan utses i en så här viktig rättegång, vilka är då de övriga domarna? Har övriga domare samma kvalité, men inte blivit avslöjade med skägget i brevlådan? Kan vi nu lita på att domstolen uppfyller rättssamhällets krav? I media får vi gång på gång läsa/höra hur de kan fixa domen mot Brevik så att han aldrig kommer ut. Varför talar media inte om hur han skall få en rättvis rättegång och en rättvis dom efter lagen som gällde då brotten begicks. Är det möjligen så att brott som begås av kommunister anses förklarliga och förlåtliga medan brott som begås av icke-kommunister anses förkastliga. Kom ihåg att Anton Nilsson blev benådad och frigiven, trots att straffen var mycket hårdare på den tiden och brottet var i många avseenden likt det Brevik begått.
SvaraRadera