Annie Lööfs trovärdighetsproblem hopar sig. Under hennes korta tid som partiledare har hon flera gånger visat prov på både djup okunskap och bristande omdöme.
Det helt omöjliga förslaget, att på sikt öka Sveriges folkmängd till 40 miljoner genom att importera 30 miljoner nybyggare/entreprenörer från tredje världen "för att rädda välfärden", har dock fått tummen upp av kulturmarxisterna. Det gäller att vara oansvarig till vänster i det här landet - då ordnar sig allt.
Däremot var hennes förslag om sänkta ungdomslöner något som vänsteretablissemanget inte gillade och efter dagens fadäs om Kina i Ekots lördagsintervju, där både begreppsförvirringen och Annies retoriska orutin blev smärtsamt märkbara, har kulturmarxisterna firat både julafton och nyårsafton i en orgie av näthat på twitter och annorstädes.
Genom dagens samlade vänsterattack mot Annie Lööf, har vi i vart fall fått ett kvitto på vem det är som står för näthatet i det här landet.
Efter dagens katastrofala framträdande är sannolikt Annie Lööf redan en förbrukad "kraft" - ingen kommer i framtiden att ta henne på allvar.
Vi vill dock hjälpa Annie på traven en smula vad gäller de besvärliga begrepp, som hon som politiker dagligen måste konfrontera och hantera:
Skillnaden mellan demokratur och demokrati är att TobleroneMona-kompetens belönas i den förra och kastas på soptippen i den senare.
Skillnaden mellan demokratur och diktatur är att kulturmarxister instruerar folk hur de ska rösta i den förra medan man i den senare är ärlig med att folket inte har något att säga till om.
Färgelanda Monarki
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar