Det numera tragiska Centerpartiet är ett bra exempel på hur extremer söker sig till varandra.
Centerpartiets själ gick förlorad någon gång på 1980-talet och partiet har försökt återfinna den allt sedan dess. Det har handlat om allt mellan pinsamma försök att definiera sin egen ideologiska status till misslyckade partiledarskiften.
Det senaste partiledarbytet - där tokliberalen Annie Lööf tagit över tömmarna - ser ut att ha goda förutsättningar att sänka partiet för gott.
Annie Lööf har under sin korta tid som partiledade mest gjort sig känd för sina oansvariga utspel och för allehanda grodor. I partiledardebatterna har hon utmärkt sig som osynlig och intetsägande.
Förutom Annie är det mest den tokliberala provokatören Fredrik Federley som tar plats hos Centern. Fredrik är bl.a. känd för sin liberala syn på alkohol och för att få stryk av homofober i Stockholms subkultur.
I en debattartikel i dagens SvD laddar Annie om sin bössa och lanserar tanken på ett samarbete med tokvänsterliberala Miljöpartiet.
Annie - som vill importera 30 miljoner invandrare från MENA och Afghanistan för att nå upp till drömgränsen 40 miljoner invånare - vill bl.a. samarbeta med MP om migrationspolitiken.
Vad som skulle hända med det svenska välfärdssamhället om Annie och MP lyckas genomdriva sina extrema invandringspolitik, framgår dock inte av dagens debattinlägg.
Annies senaste giv är alltså att köra ner Centern i den rödgröna sörjan i full galopp. En sådan manöver skulle med stor sannolikhet innebära slutet för partiet. Inte ett värdigt slut, men i vart fall ett slut på centerväljarnas utdragna lidande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar